Människorna och musiken

Det sitter, och står för den delen, människor och spelar och sjunger i varenda gathörn och på varenda tunnelbanestation. Med varierad kvalité. Jag kan inte låta bli att undra och fantisera om deras historier. Vad man skulle kunna få veta om man pratade med dem alla! Mannen nedan kvalificerar sig som en av de mer udda i samlingen gatumusikanter.




Det syns kanske inte så tydligt men han har samlat på sig alla sorters dockor och tingestar som kan röra sig till den obegripliga syntmusik som rinner ur hans fingrar.

En sen kväll när jag gick nere i tunnelbanan såg jag det här:



Det gjorde lite ont i hjärtat. Världens sötaste tjej sitter och väntar på att pappa ska bli klar med dagens förvärv. Pappa sjunger soul, inte alls oävet!, i tunnelbanan, till halv-dana backtracks. Det ekar elakt mellan sten och kakel och jag tror hon ville gå hem.

Den här mannen vet inte sina begränsningar. Eller så skiter han i dem, högaktningsfullt, och visst kan det vara befriande med sådana människor. Men kanske inte när det innebär att de övar flöjt i Central Park. Boken hette "Advanced Techniques". Jag tror nybörjarboken var slut i hela stan.