torsdag

Vad jag ska bli när jag blir stor


Trots 160+40+40+40+5 universitets- och högskolepoäng och en sorts karriär funderar jag fortfarande på vad jag skall bli när jag blir stor. Jag vet inte om jag ska tänka att det beror på uttråkning, storhetsvansinne, aptit på kunskap eller bara en allmän brist på självinsikt men funderar, det gör jag. En kväll i Stockholm för några månader sedan, när jag var ute och hängde upp affischer på mig själv, kom jag på att det var ju arkitekt jag ville bli. Tänk att få vara den som ligger bakom de vackra husen, de smarta plan- eller stadslösningarna, att få vara med och leda en del av den nya tidens miljömässigt hållbara infrastruktur... Sedan insåg jag att jag inte tejpat en enda affisch rakt, eller att jag till och med har en ovanlig begåvning i att inte ens kunna dra ett rakt streck MED linjal. Nu har förvisso arkitekter som jag känner talat om för mig att jag inte behöver kunna det, eftersom man gör allt i cad eller dylika program nu för tiden. Men ärligt, jag må vara välsignad med lite olika begåvningar men jag tror ändock att jag saknar fallenhet för arkitektyrket. Jag inser nog också, om jag ska måsta tänka realistiskt, att jag aldrig kommer spela cello i en symfoniorkester. Och att jag, antagligen, aldrig kommer orka mig igenom en dirigentutbildning och slå mig på en världskarriär inom det gebitet. Troligen kommer jag heller aldrig öppna en svensk filial av den där japanska butiken jag älskar så mycket, den som säljer saker med små fina djur på. Men man får drömma! Arkitekt-wannabe:n i mig njuter av alla fula och fina hus i den här staden, och den osannolika blandningen av högt och lågt, gammalt och nytt. Jag gillar till exempel "tårt-varianten" i bilden ovanför.

Det här är fint! Jag läste någon gång i en tidning att det är byggt med någon sorts miljö-tänk, vilket gladde mig.

Typisk salig blandning.

Det är så fint att se molnen i det här blå huset. Det blir som en förlängning av himlen, ned på jorden. Huset är säkert känt och har säkerligen ett namn, men jag kallar det "himlapelaren".


2 kommentarer:

Anonym sa...

HEEEEJJJJJE!!!!!!!! VÄLKOMMEN ut ur garderoben!!!!!

Ellinor Borggren sa...

åh. jag är också väldigt faschinerad av hus